Kort uppdatering
Ville bara beratta at er att jag ar okej.
Vid liv atminstone.
Ska forsoka beratta mera om dagarna som gatt, for nu i borjan har det hant mycket.
Jag ar valdigt trott, varje dag ar full med saker som vi forsoker reda ut.
Skolans information fungerar inte alls.
Internetbestallningen ar bara pa hollandska och for precis allting behover man ett hollandskt bankkonto vilket vi maste vanta pa nagra dagar annu. Vi kan inte ens printa i skolan utan detta bankkonto.
Saknar er dar hemma.
Allting ordnar sig nog!
kram
Vid liv atminstone.
Ska forsoka beratta mera om dagarna som gatt, for nu i borjan har det hant mycket.
Jag ar valdigt trott, varje dag ar full med saker som vi forsoker reda ut.
Skolans information fungerar inte alls.
Internetbestallningen ar bara pa hollandska och for precis allting behover man ett hollandskt bankkonto vilket vi maste vanta pa nagra dagar annu. Vi kan inte ens printa i skolan utan detta bankkonto.
Saknar er dar hemma.
Allting ordnar sig nog!
kram
Väntat/oväntat
- I Amsterdam var det betydligt svårare att hitta ett vanligt café medan de omtalade coffee shopsen verkade finnas överallt.
- Spårvagnarna stannar för fotgängare.
- Det har småregnat hela dagen.
- Människorna här är verkligen service-minded.
- Det finns vatten och små kanaler överallt.
Amsterdam
Idag har vi strosat i centrum av stan hela dagen.
Blivit galna av den dåliga gratiskartan som fanns i en broschyr på hotellet och aldrig verkade stämma, ätit en god getostsallad och bara sugit i oss av atmosfären.
Överallt fanns cyklar. Cyklar, cyklar, cyklar. Cyklisterna verkar dessutom ha förkörsrätt före fotgängare.
Mysiga smågator.
Hittade inga singlar i singelcentrum?
Träffade dock en riktig snygging, även om han var lite stel.
Lokaltrafiken fungerade väldigt bra och har många alternativ och avgångar. Vi har hunnit med både buss, tåg och metro idag. Även om Uithoorn ligger en bit utanför gick det snabbt och smidigt.
Språket
De lär vara bra på engelska, holländarna.
Därför har jag inte tänkt på några språkproblem.
Men redan idag märkte jag i matbutiken att det vore ju nog roligt att kunna säga Tack.
Nu har vi med hjälp av google translate gjort upp en liten ordlista.
Vad fula byxor du har = Wat lelijke broek heb je
Vad kostar det? = Hoeveel is het
Hur mår du = hoe gaat het
Tack = bedankt
Ursäkta mig = neem me niet kwalijk
Flygplatser
Har ännu några saker jag vill fylla i gällande förra inlägget och flygplatsincidenter.
Plötsligt hände liksom något och kön till incheckningen och passkontrollen möttes. VID UTGÅNGEN.
Vatten och smörgås kostade 6,80€
Vid avstigningen vid Schiphol blev jag utlåst tillsammans med några andra av de sista som steg av planet. De trodde att planet var tömt och låste helt enkelt dörren från tunneln in till flygplatsen.
Lyckligtvis kom en flygvärd till undsättning och vi behövde inte vänta länge.
Hej Holland
När väckarklockan ringde 04.00 imorse var jag pigg som en spigg.
Kolla packningen, äta frukost, kolla packningen en gång till, gosa med hunden och sen åka iväg till Vasa flygplats.
Incheckningskön var inte lång men det tog en evighet att komma fram.
"Flyget är inställt" sa tanten i disken.
Jaja sa vi, blev ombokade till nästa avgång och fick en 6 euros kompensation till cafeterian.
Två timmars extra väntar är inte så farligt trots allt.
Vi mellanlandar i Arlanda, lite försenade, men vad gör väl det, vi hinner väl.
Ett toalettbesök senare och vi ställer oss direkt i kön till gaten.
Tydligen är det så att vid transfer-check-in att de checkar in en vid gaten.
Det visade sig inte bli så enkelt. Tanten i disken blev sur på oss för de hade ropat upp oss och vi hörde inte.
Nåväl, vi rymdes med på planet och Kim fick till och med åka i första klass och få lyxfrukost!
På Amsterdam Schiphol får vi våra väskor, kollar vi var mötesplatsen till fredag morgon är och letar efter taxiskyltar.
Direkt vid utgången finns en alltför servicevänlig kille som vill ta med oss i sin taxi. Nja, lite misstänksamma blir man ju men tydligen körde han amsterdam city taxi och allt gick bra.
Nu slöar vi på hotellet. Kim är mätt av flygplansmaten och jag är hungrig som bara fick en torr brödbit längst bak. ;)
Om vi orkar ska vi ännu se vart man ska och förhandsrösta i Amsterdam.
Ett jädrans råddigt inlägg med blandning av presens och imperfekt i en egen rambambula, men nu vet ni, jag lever ännu.
Ett brev till fru Ur
Kära klocka.
Idag har du gått lite väl snabbt framåt tycker jag.
Det är nu bara 8 timmar till avfärd.
Förväntar mig inte att sova många av dom timmarna.
Nu blir det att spendera de sista timmarna med familjen.
Det blir en lång och spännande dag imorgon.
puss
Service
Vi får tillgång till våra lägenheter först på fredan, vilket betyder att vi är bostadslösa de två första nätterna.
Första tanken med hostel i Breda förkastades och istället blev vi båda medlemmar på couchsurfing.org.
Tyvärr var det lite försent. Några sa nej, några sa kanske, en sa ja för en av nätterna. Resultatet blev att jag bestämde kaffedejt med en av dem.
Sovplats för två nätter löste vi genom att boka hotell i Amsterdam.
På fredag morgon ordnar skolan buss från flygplatsen till Avans i Breda.
Det kallar jag service.
Känns som en trygghet att åka med andra och veta att man kommer fram i tid och till rätt plats.
Vid den röda pricken ska jag bo. ca 1,5 km från skolan och 2km till centrum.
Kärleken
Ibland måste man svälja stoltheten samtidigt som man äter upp sina egna ord.
Det är nämligen så, att när jag ansökte om utbyte sa mina vänner "nu kommer du säkert att träffa någon."
"Nej nej nej" svarade jag. "Jag ska vara singel då jag åker, för det är enklast och roligast så."
Men sen gick det som det gick. Jag träffade någon. Ännu i början var jag fast besluten om att
"Vi får se hur det går, när jag väl är borta vill jag inte ha någon. Kanske vi syns igen nån gång."
Sen hände något. Jag blev kär. Det som förut varit självklart blev nu stora frågetecken.
Vadå? Ska man få vara med andra? Är vi tillsammans? Varför strunta i nåt som känns bra?
Hur som helst, det är svårt att säga hejdå till någon man delat fler nätter med än man sovit ensam.
Att inte veta när man syns igen.
Vi har försökt reda ut det här.
Imorgon åker jag och vi har ännu inte kommit fram till något.
Det är väl bara att tuta och köra på.
Sen ser vi hur det går.
Packningen, del två
Har ägnat en del av dagen till packandet idag. Såhär såg det ut från början:
och det kändes som en omöjlighet att få in allt i resväskan. Men skam den som ger sig!
Vågen visade 16,4 kg för den större och 8,2 kg för handbagaget. Själv pendlade jag 3 kg på tie minuter.
Även om jag tror på de två första resultaten blir det nog att byta batterier i vågen och pröva ikväll igen.
Favoritkillen
Bilden är från i lördags, då denne lille krabat var på besök. Han plaskade glatt på i vattnet och var på strålande humör hela dagen.
Ännu en som jag kommer sakna. Dessutom växer han så det knakar, vilket betyder att nästa gång vi ses är han större, starkare och väldigt annorlunda.
Kanske springer han omkring i gräset, kanske kör han runt med gåkärran och kanske han inte ens känner igen mig.
Märklig förmåga han har, den här killen. Han kan nämligen förtrolla ett helt rum med sin blotta närvaro.
Middagen
Vi-ses-snart-igen-middagen i lördags var väldigt trevlig. God mat och gott (!) vin blev vi serverade på il Banco.
Vår forne arbetskamrat hade tipsat om glassen.
Fastän man var mätt i magen rymdes den ner, den var fantastiskt god.
Tycker själv att bilderna från kvällen var komiska. Det ser ut som vi hade otroligt tråkig och tryckt stämning.
Kommer sakna dessa tjejer när jag åker iväg.
Medan några traskade iväg på fest ringde jag killen som lovade komma och möta mig.
På något sätt lyckades vi gå förbi varandra på hemvägen men det löste sig och kvällen avslutades med mys.
Nervositeten
Har du nån gång varit så nervös, att du skakat i hela kroppen?
Att det inte spelat någon roll om det är ett tvprogram eller reklampaus, du bara stirrar in i rutan i alla fall?
Så nervös, att du vaknat upp femton gånger per natt ur olika drömmar och varit genomsvettig varje gång?
Antagligen.
Gissa hur jag känner mig just nu.
Packningen
Packlistor, packande och planering brukar kännas lätt som en plätt. Oftast slinker det med en tröjja för mycket men tänk om. Tänk om det börjar regna och fem minuter senare blir jag påskiten av en fågel?
Då skulle man ha ångrat att man inte tog med den där extra tröjjan.
Att packa för ett halvår är däremot mera som att göra potatismos av banan. Ser likadant ut, men ack så lurad man blir.
Har som vanligt letat hjälp på internet, bland annat här.
Nu är det måndag kväll. Jag åker på onsdag morgon. Flera av mina vänner tappar nog hakan nu när jag avslöjar att jag inte börjat packa ännu.
Problemet är att jag vill ta med mig så mycket som möjligt. Jag har ingen aning om vad jag behöver för kläder där.
Packningslistan på fem sidor känns lite väl lång.
Pass, pengar, telefon och recept på kokosbollar. Allt man behöver.
Boende
En vecka på förhand får jag mejl i inboxen från uthyrningsfirman i Breda.
Läser ivrigt igenom och Jippii, hyran är lägre än väntat och Jippii igen, läget är bra.
Jag hyr alltså ett möblerat rum i en boxbostad. Mer än så vet jag inte. Storleken på rummet är 8-13 m2 med gemensamt kök och badrum med en eller två andra studeranden.
Huset ligger ca 1,5 km från skolan och lika långt från centrum.
Trodde först att jag skulle dela lägenhet med Kim. Vilket skulle varit helt okej, men helst vill jag bo med någon/några jag aldrig träffat förr. Det visade sig att han kommer att bo i grannhuset. Perfekt.
Vi-ses-snart-igen-middag
Idag har vi haft en söt liten kille på besök nästan hela dagen, vi har badat, ätit, bajsat och skrattat.
Snart ska jag åka iväg på middag till il Banco med tjejerna. En sån där avskedsmiddag. Men avsked är inte riktigt min grej, därför kallar vi det för Vi-ses-snart-igen-middag.
Blir ett försök att hålla tillbaka tårarna. Dessa jädrans tårar som alltid ska komma i tid och otid för att sudda till sminket.
Hur som helst, ser fram emot en trevlig kväll. Tvetydiga budskap tycks vara inne.
Lösenordsskyddad?
Vadå? Ord? I bloggen som bara innehåller bilder?
Jag har velat och funderat, det här med bloggande e svårt. Dels för att jag trots alla bilder som man kan komma över av mig på internet vill behålla en viss integritet. Dels för att jag inte förstår varför någon skulle vara intresserad av vad jag åt till frukost.
Har ändrat tema på bloggen flera gånger och nu tycks det bli ännu en gång. Huvudtanken när jag skapade den här bloggen var att skriva åt er om mina erfarenheter på utbytet. Det här är väl det närmaste jag någonsin varit till det.
Att bestämma vem som ska få läsa och hur mycket man ska lämna ut får framtiden utvisa.
För att även ni ska få en bättre upplevelse tänker jag i alla fall ge er beskrivningar i ord också, ja, så får det bli.
Ny dag, nya möjligheter, som de brukar säga. Med endast fyra dar kvar till avfärd känns möjligheterna aningen inskränkta. Nervositeten går i vågor, den tycks accelerera för varje dag. Samtidigt, efter diskussioner med mig själv, känner jag ett inre lugn som jag inte gjort förut.
För jag vet att det här klarar jag, det är det här jag vill och nu, ja nu får äventyret börja!
30.11.2011
24.09.2007
30.12.2011
21.06.2005
29.12.2011
30.12.2011
30.11.2011
16.12.2010
25.12.2009
27.12.2004
